Vatten || Fördelar och allt du behöver veta om vatten!
Vad är det första du tänker på när du hör ordet vatten? Ser du det som något som bara behövs när du är törstig, eller betraktar du vatten som livets grundpelare? Reflekterar du över vattenkvalitet, mängd och hur vatten påverkar din övergripande hälsa?
Under de första 24 åren av mitt liv hade jag ingen djupare relation till vatten. För mig var det bara något som fanns där, som lindrade törsten och var lättillgängligt direkt ur kranen. Jag visste visserligen att rent vatten inte var en självklarhet för alla, då nyheterna ofta rapporterade om vattenbrist i delar av världen. Trots detta saknade jag ett djupare intresse för ämnet.
Vid 24 års ålder förändrades dock min syn på vatten radikalt. Jag mötte av en ren slump två personer som, oberoende av varandra, förändrade min uppfattning. Första mötet var med en något excentrisk man på en hälsokostbutik i Örebro. Han sålde en "vattenreningsapparat" som påstods ta bort gifter och tillsätta magnesium till kranvattnet. Eftersom jag hade träffat många excentriska personer inom hälsokostbranschen tidigare, tog jag inte riktigt hans budskap på allvar vid det tillfället.
Det andra mötet ägde rum senare samma år i Uppsala, där jag träffade en erfaren hudterapeut som hade övergått från starka kemiska peelings till en holistisk metod med fokus på livsstilsråd för hudhälsa. Likt mannen i Örebro var hon mycket entusiastisk över vattenkvalitet och betydelsen av att inta rätt mängd vatten varje dag.
Det som verkligen förändrade min inställning till vatten var när hon visade före- och efterbilder på kunder som uppnått fantastiska resultat med hjälp av vatten och andra livsstilsval. Dessa kunder, som kämpade med allt från akne och rosacea till torr hud och eksem, hade sett imponerande förbättringar.
Min nyfikenhet väcktes och jag blev totalt uppslukad av fenomenet vatten. Efter att ha diskuterat vattenintag med tiotals hudterapeuter började jag förstå vattnets betydelse. Detta inlägg kommer att utforska hur vatten påverkar oss som människor. Låt oss dyka in i ämnet.
Först och främst vill jag säga att när man ger sig in i ämnet vatten verkar det finnas tre olika grupper. Den ena gruppen är de som har väldigt lite intresse för vatten och tycker att kranvatten fungerar utmärkt. För dem finns det ingen anledning att bry sig om vattenkvalitet om det inte bokstavligen finns en varningssymbol i närheten av vattnet.
Den andra gruppen är de som inte har något större intresse för vattenkvalitet men är medvetna om vikten av att dricka tillräckligt med vatten varje dag. Den tredje gruppen är de som är "vattennördar" och som bryr sig om vattenkvalitet, pH-nivåer, osmos-vatten, väterikt vatten samt hur mycket kalcium och magnesium vattnet innehåller.
Oavsett vilken grupp du tillhör, är jag övertygad om att detta blogginlägg kommer att vara intressant för dig.
Jag kommer främst att fokusera på det vatten vi dricker, men jag vill först belysa ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat: effekterna av kontinuerlig kallvattenexponering på kroppen.
Jag har länge älskat vinterbad, och nyligen publicerades en studie som återigen bekräftar de positiva effekterna av att utsätta kroppen för kallt vatten, antingen genom kalla duschar eller kalla bad. Det har visat sig att detta minskar risken för inflammation, ökar kroppens metabolism och höjer nivåerna av katekolaminer som dopamin, noradrenalin och adrenalin. Dessa ämnen är viktiga för känslor, fokus och beteende, och deras ökade nivåer kan vara fördelaktiga under flera timmar.
Kallvattenexponering bidrar också till ökad viktnedgång och förbättrad hudhälsa, med färre rynkor och mindre oljig hud. Dessutom stödjer det hudens mikrobiella mångfald genom kontakt med de mikrober som finns i sjöar och hav.
En viktig rekommendation är att undvika att värma upp kroppen med en varm dusch efter kallvattenexponering. Låt istället kroppen använda sina egna funktioner för att återfå normal temperatur. En bra rutin kan vara att ta en kalldusch i 30 sekunder 5 gånger i veckan eller bada i 2 minuter i vatten med 3–10 graders temperatur 3 gånger i veckan.
Vatten: Fysikaliska egenskaper och kemi
Vad är egentligen vatten? De flesta vet att det kallas H₂O, vilket innebär att varje molekyl består av två väteatomer och en syreatom.
Denna uppbyggnad är avgörande för hur vatten fungerar både i vår kropp och i vår omvärld.
En enkel förklaring är att om du gör en "fredshälsning" med långfingret och pekfingret och ser på din hand, får du en bra uppfattning om vad en vattenmolekyl består av. Den översta delen av pekfingret och långfingret representerar de två väteatomerna som utgör vattenmolekylen. Längden av fingrarna symboliserar de elektronbindningar som håller ihop väte och syre, medan din handflata och de andra fingrarna representerar syreatomen.
Anledningen till att detta är viktigt att förstå är att vattenmolekylerna är "polariserade". Det innebär att väteatomerna är på ena sidan och syreatomen på den andra. Som vi lärde oss i skolan har två olika poler en attraktion mot varandra. Detta gör att vattenmolekyler kan binda ihop sig med varandra genom det som kallas för kovalenta bindningar. Dessa bindningar är relativt svaga, vilket innebär att vattnet lätt kan ändra sin struktur. Men de är tillräckligt starka för att hålla ihop vattenmolekylerna. Denna struktur kan förändras beroende på temperaturen.
Vatten kan existera i tre huvudsakliga former: som flytande, gasform (t.ex. ånga eller den synliga andedräkten på en kall dag) och som is. Det finns även teorier om en fjärde form, kallad strukturerat vatten.
Att förstå hur vatten fungerar i sin frusna form är viktigt för att förstå dess roll i vår kropp och hur det interagerar med våra celler. När vatten är i sin fasta form (is) är det mindre tätt än när det är i flytande form. Det är ovanligt eftersom de flesta andra ämnen är tätare i sin flytande form än i sin fasta form. Till exempel skulle de flesta metaller i fast form sjunka i en vätska som består av deras flytande form.
Vatten är unikt eftersom det i sin fasta form (under kylning) får sina molekyler att binda sig längre ifrån varandra än i sin flytande form. Föreställ dig att alla fredstecken binder sig med längre mellanrum i den frysta formen. Detta är varför is flyter på vatten.
Varför är detta viktigt att förstå? Jo, främst för att om detta inte hade varit fallet skulle det sannolikt inte ha funnits liv på jorden. Växter och djur är en del av ett stort ekosystem där solen och isberg spelar en viktig roll, särskilt genom fotosyntesen. Om is inte hade varit lättare än flytande vatten skulle all is ha legat på havets botten, vilket skulle ha eliminerat allt liv på jorden.
Ett annat spännande exempel är hur vatten i olika former binder sig till ytor. Till exempel, när du kör bil i regn, rör sig vattnet långsamt ner för rutorna eftersom vatten kan binda sig till glaset, men inte tillräckligt för att sitta fast. Å andra sidan kan is på en ruta sitta ordentligt fast, vilket kan vara mycket besvärligt under vintern.
Det är även viktigt att förstå detta eftersom vattnets densitet spelar en roll i hur det interagerar med våra celler och vår kropp.
Som jag nämnde tidigare tror man idag även att det finns en fjärde form av vatten som kallas för strukturerat vatten. För att inte göra det för komplicerat innebär strukturerat vatten att miljön runt dessa vattenmolekyler är uppbyggd på ett sätt som får positivt laddade vattenmolekyler att dra sig till varandra, till skillnad från det vanliga där positivt och negativt laddade molekyler attraherar varandra.
Bindningarna mellan dessa positiva molekyler är starkare än de som normalt sett skapas. Det pågår en debatt om huruvida denna fjärde form av vatten redan finns i vår kropp och om den bidrar till cellernas funktioner. Vi kommer att återkomma till strukturerat vatten senare, då det är ett ganska intressant koncept.
Kroppen, celler och vatten
Hur fungerar vatten i vår kropp och med våra celler? Förutom vattnets molekylära uppbyggnad är temperaturen och pH-värdet (hur alkaliskt eller surt vattnet är) avgörande för hur våra celler kan använda vattnet.
Som du kanske vet består vi människor till stor del av vatten. När man börjar granska studier kring detta får man dock flera olika svar. Vissa påstår att vi är 55% vatten, andra säger 70%, och vissa menar att vi är upp emot 90% vatten. Denna variation i siffror kan verka förvirrande, då de olika uppskattningarna baseras på vad som räknas som "vatten i kroppen". Vissa studier räknar den totala mängden vatten i kroppen, medan andra fokuserar på hur mycket vatten som är nödvändigt för att bilda proteiner och andra viktiga komponenter som hudceller, hjärnceller med mera.
Även om exakta siffror kan variera, ligger vi generellt runt 70-90% vatten, beroende på hur man definierar "vatten i kroppen".
Det som med säkerhet kan sägas är att ingen annan molekyl spelar en viktigare roll för vår överlevnad och vårt välbefinnande än vatten.
Vatten som lösningsmedel och vattentemperatur
Vi vet att vatten består av två väteatomer och en syreatom, och att dess bindningar kan vara både starka och svaga. Men vatten har också en unik förmåga att påverka den molekylära strukturen hos andra ämnen. Ett av vattnets mest anmärkningsvärda egenskaper är dess förmåga att lösa upp olika ämnen, såsom salt och socker. Detta beror på att dessa ämnen är hydrofila, vilket betyder att de "gillar vatten" och kan interagera med det på ett sätt som gör att de går från en fast form till en flytande form.
Vatten är en av de mest effektiva lösningsmedlen som finns. Faktum är att det ofta är ett bättre lösningsmedel än vissa syror.
Det finns också den motsatta kategorin av ämnen: hydrofoba ämnen, som till exempel olja. Hydrofoba ämnen "avskyr" vatten och löser sig inte i det, medan hydrofila ämnen löser sig lätt i vatten.
Temperaturen på vattnet spelar en betydande roll för hur effektivt det kan lösa upp hydrofila eller hydrofoba ämnen. Till exempel, när du försöker lösa upp socker i iskallt vatten, sker detta mycket långsammare än om du använder kokande vatten. Detta illustrerar hur vattentemperaturen påverkar lösningsförmågan.
Hur vatten tas upp av cellerna (även kallat "Aquaporin-kanaler")
Alla celler i din kropp – inklusive de som utgör ditt skelett, din benmärg, dina röda och vita blodkroppar, dina nervceller och dina hudceller – behöver vatten för att fungera optimalt. För att vattnet ska nå varje cell finns det två huvudsakliga vägar.
Vatten kommer in i vår kropp antingen genom att vi dricker det eller genom att vi andas in fuktig luft. För att vattnet ska nå varje cell måste det först transporteras från magen till blodomloppet och sedan vidare till varje individuell cell, oavsett celltyp.
När vattnet når cellerna finns det två sätt för det att passera cellmembranet. Det första sättet är genom diffusion, en välkänd process där vatten rör sig genom cellmembranet, som ofta består av ett lipid-dubbelskikt – en typ av fett. Till exempel har nervceller (neuroner) två skyddande lager av lipider. Eftersom vatten och fett inte blandas, kan vatten inte passera cellmembranen direkt utan att en viss förändring sker. Lipiderna i cellmembranet förändras något för att möjliggöra vattenpassage, vilket är en fascinerande process. Om cellmembranen var alltför hydrofoba (vattenavvisande), skulle vattnet inte kunna passera genom dem, och vi skulle inte få vatten in i cellerna.
Det andra sättet är genom specialiserade proteinkanaler i cellmembranen som kallas Aquaporin-kanaler. Dessa kanaler tillåter vattenmolekyler att passera snabbt och effektivt. Över en miljon vattenmolekyler kan passera genom dessa kanaler varje sekund. Aquaporin-kanaler fungerar som tunnlar med en mycket hydrofob inredning, vilket möjliggör snabb passage av vattenmolekyler.
Varför finns det två olika sätt för vatten att nå cellerna – ett relativt långsamt och ett mycket snabbt? Svaret är att vissa celler behöver vatten snabbt, medan andra behöver effektivt utsöndra vatten. Till exempel måste tårkanaler snabbt utsöndra vatten, medan magen snabbt behöver distribuera vatten till andra delar av kroppen. Aquaporin-kanaler spelar en central roll i detta.
Det är också värt att notera att nästan alla kroppens vävnader, med undantag för kanske skelettet, har Aquaporin-kanaler. Även fascia, det bindvävslager som omger muskler och organ, innehåller dessa kanaler.
Detta leder oss till pH-värdet på vatten. pH-värdet påverkar hur effektivt Aquaporin-kanalerna fungerar och är en viktig faktor för cellernas vattenupptagning.
Alkaliskt vatten och pH-värde
I dagens USA, men inte lika mycket i Europa, hittar man ofta något som kallas pH-vatten i butiker. Detta vatten har ett pH-värde som varierar från 7,4 till 9,8, där ett högre pH-värde innebär att vattnet är mer alkaliskt eller basiskt. Tillverkarna gör ofta påståenden om hur deras specifika pH-värde påverkar kroppen, men hur fungerar det egentligen i praktiken?
Det är viktigt att förstå att pH-värdet i kroppens celler är varierande och noggrant reglerat genom homeostatiska mekanismer. Kroppen har komplexa system för att upprätthålla ett stabilt pH-värde i olika delar. Till exempel har huden ett pH-värde på mellan 4,5 och 5,6, medan hjärncellerna har ett pH-värde på omkring 7,2.
Det är också värt att notera att pH-värdet varierar kraftigt mellan olika delar av kroppen. Till exempel har tarmen flera olika pH-värden för att optimera den mikrobiella mångfalden och stötta matsmältningen.
När någon säger att du ska dricka vatten med ett högt pH-värde för att påverka kroppens övergripande pH-nivåer, är det viktigt att förstå att det är mycket svårt att påverka kroppens pH-balans genom vattnets pH-värde. Kroppens regleringssystem är mycket effektivt och kan upprätthålla pH-balansen oavsett pH-värdet på det vatten du dricker.
Det betyder dock inte att vattnets pH-värde är helt utan betydelse. Vatten med ett mycket lågt pH-värde kan ta längre tid att passera från magen till blodet och vidare till cellerna. Å andra sidan kan vatten med ett pH-värde över 7,4 potentiellt röra sig snabbare genom Aquaporin-kanalerna i cellmembranen.
Sammanfattningsvis innebär detta att du inte nödvändigtvis behöver dricka vatten med ett högt pH-värde för att få tillräckligt med vätska i kroppen. Det viktigaste är att vattnet du dricker är av god kvalitet och att du får i dig tillräckligt med vätska för att stödja kroppens behov.
Vad händer när vatten kommer in i cellerna?
På ett förenklat sätt kan man säga att när vatten når cellerna, blandas det med de proteiner och organeller som finns där. Hur vattnet blandas med dessa komponenter beror på om proteinerna är hydrofoba (vattenavstötande) eller hydrofila (vattenälskande).
Många av kroppens fysiologiska funktioner beror på hur vatten binder till eller undviker proteiner i cellerna. När vatten är i rätt form och når cellerna vid ett lämpligt pH-värde och temperatur, kan det fungera som en antioxidant. Detta innebär att vatten kan bidra till att minska risken för cellskador orsakade av fria radikaler.
Hur man ska tänka när det kommer till generell hydrering?
Då kommer vi till den stora frågan: Hur mycket vatten bör vi dricka per dag, och hur påverkas detta av våra dagliga aktiviteter som träning? Kan vi bara följa vår naturliga törst och dricka när vi känner oss törstiga?
Det är tydligt att både kropp och hjärna inte fungerar optimalt när vi är uttorkade. Studier visar att även en uttorkning på så lite som 2% kan negativt påverka vår kroppsliga och mentala kapacitet.
Så, hur mäter man kroppens återfuktning? Det finns flera metoder för att bedöma detta. Ett enkelt test är att nypa huden; om den inte återgår till sin ursprungliga form snabbt kan det vara ett tecken på uttorkning. Men för att förstå en uttorkning på 2% handlar det inte bara om den totala mängden vätska kroppen saknar, utan också om hur mycket vatten en person behöver baserat på individuella behov och omständigheter.
Hur mycket vatten behöver vi då dricka? För en frisk vuxen person i vila, utan träning eller hög värme som orsakar svettning, rekommenderas det att dricka cirka 240 ml vätska (te, saft osv.) varje timme under de första 10 vakna timmarna per dag. Totalt blir detta cirka 2,4 liter vätska utspritt över dessa timmar. Det är inte nödvändigt att dricka exakt denna mängd varje timme; man kan dricka mer vid vissa tillfällen och mindre vid andra.
Varför är det viktigt att inta denna mängd vatten under de första 10 vakna timmarna? Det beror på att kroppens vätskebehov under dessa timmar skiljer sig från behovet under eftermiddagen och kvällen. Njurarnas och blåsans funktion påverkas av cirkadianska rytmer, som styr hur njurarna filtrerar vatten och reglerar vätskenivåer under olika delar av dygnet.
Under de första 10 vakna timmarna filtrerar njurarna vatten mycket effektivt. Efter denna period minskar njurarnas aktivitet betydligt, vilket är fördelaktigt eftersom vi inte vill ha en hög njurfunktion under natten, eftersom det skulle leda till frekvent urination.
För att minska antalet gånger du behöver gå upp på natten för att kissa, kan du göra följande:
- Öka mängden vätska du dricker under de första 10 vakna timmarna för att förhindra törst på kvällen och natten.
- Minska mängden vätska du dricker på kvällen.
Hydrering i samband med träning
När du tränar ökar kroppens vätskebehov, och det är viktigt att förstå hur mycket extra vätska du behöver för att undvika uttorkning och optimera träningsresultaten. Flera studier ger vägledning kring detta ämne.
En standardmetod för att uppskatta vätskebehovet under träning är Galpin-ekvationen. Enligt denna metod behöver du ungefär 2 ml vatten per kg kroppsvikt var 15-20 minut under träning. Till exempel, om du väger 90 kg, bör du dricka cirka 180 ml vatten var 15-20 minut.
Om du tränar i en mycket varm miljö eller svettas kraftigt kan det vara nödvändigt att öka vätskeintaget utöver det som rekommenderas av Galpin-ekvationen, för att täcka större vätskeförluster.
När det kommer till återhämtning efter träning, till exempel vid bastubad eller intensiv träning, är det rekommenderat att dricka cirka 500 ml vatten var 20 minut för att kompensera för vätskeförlusten.
Att upprätthålla en bra vätskebalans är avgörande för både din prestationsförmåga under träningen och din återhämtning efteråt.
Hydrering i samband med kognitiv och fysisk prestation
Som tidigare nämnts kan även en måttlig brist på vatten leda till både fysiska och mentala nackdelar, såsom trötthet och hjärndimma. Men varför kan vi uppleva förbättrad kognitiv och fysisk prestation när vi är ordentligt hydrerade? Svaret ligger delvis i det som kallas det sympatiska nervsystemet (sympathetic arm of the autonomic nervous system), en del av nervsystemet som bidrar till att göra oss mer alerta och pigga.
När vi har tillräckligt med vatten i kroppen och våra celler är ordentligt återfuktade, samt när blåsan är tillräckligt fylld, aktiveras det sympatiska nervsystemet på två huvudsakliga sätt. För det första, genom en mekanisk funktion där den fyllda blåsan trycker på nerver, vilket skickar signaler till hjärnan om att vi är redo för aktivitet.
För det andra, Aquaporin-kanalerna, som är specialiserade proteinkanaler i cellmembranen, är kopplade till nervsystemet och spelar en roll i att göra oss mer alerta. Detta kan vara en av anledningarna till att vi vaknar under natten om vi har druckit för mycket vätska på kvällen.
Kranvatten – Bra eller dåligt?
I Sverige har vi generellt sett en bra kvalitet på kranvattnet, och det är därför vi ofta väljer att dricka det. Men det är viktigt att förstå att kranvatten överallt i världen kan innehålla ämnen som kan påverka vår cellhälsa negativt.
En intressant studie från 2020, med titeln "Endocrine Disruptors in Water and Their Effects on the Reproductive System", undersöker hur olika komponenter i kranvatten påverkar hälsan. Studien fokuserar på två huvudsakliga faktorer:
- Magnesium och Kalcium: Dessa mineraler är vanliga i kranvatten och bidrar till vad som kallas "hårt vatten". Hårt vatten påverkar vattnets pH-värde och kan ha både fördelar och nackdelar beroende på mängden mineraler.
- Desinfektionsbiprodukter (DBPs): För att säkerställa att kranvattnet är rent och fritt från sjukdomsframkallande mikroorganismer använder kommuner och stater desinfektionsmedel. Tyvärr kan dessa medel skapa biprodukter, som kan sänka vattnets pH-värde och påverka dess magnesium- och kalciumnivåer negativt.
Så, är det bra eller dåligt att dricka kranvattnet? I Sverige är kranvattnet vanligtvis av god kvalitet, men det är ändå en bra idé att fråga din kommun om vattnets specifika kvalitet, särskilt vad gäller fluoridnivåer.
Fluorid och dess effekter: Det är viktigt att inte förväxla fluorid med fluor, som är ett grundämne och en giftig gas. Fluorid, som finns i fluorsköljningar och tandkrämer, är en förening av fluor. Flera studier har visat att höga nivåer av fluorid kan påverka sköldkörtelhormonsystemet, vilket kan påverka energi, metabolism och humör.
För att minimera dessa effekter bör du hålla koll på fluoridnivån i ditt vatten. En nivå över 0,5 mg fluorid per liter kan vara skadlig för sköldkörtelhormonsystemet.
Filter och rening: För att reducera negativa biprodukter från desinfektion och samtidigt behålla viktiga mineraler som kalcium och magnesium kan det vara en god idé att använda vattenfilter. Det finns många olika typer av filter på marknaden, och det är viktigt att välja ett som effektivt tar bort oönskade biprodukter utan att påverka mineralinnehållet negativt.
Hårt vatten, magnesium, kalcium och kardiovaskulär hälsa
Hårt vatten definieras som vatten som innehåller höga koncentrationer av kalcium och magnesium. Detta ökar vattnets pH-värde och ger det en karaktäristisk "hård" smak, som vissa kanske inte uppskattar. Trots detta kan hårt vatten ha betydande hälsofördelar.
En intressant studie från Europa undersöker sambandet mellan magnesium i vatten och kardiovaskulär dödlighet, inklusive stroke och hjärtinfarkt. Studien visar att en högre magnesiumkoncentration i vatten är kopplad till en lägre risk för kardiovaskulära sjukdomar. Enligt resultaten hade personer som drack vatten med magnesiumkoncentrationer mellan 8,3 och 19,4 mg per liter en 25% lägre risk att dö av kardiovaskulära åkommor jämfört med dem som drack vatten med 2,5 till 8,2 mg magnesium per liter.
Magnesium och kalcium är viktiga mineraler som bidrar till flera kroppsfunktioner, inklusive hjärtfunktion och blodtryck. När vatten innehåller högre nivåer av dessa mineraler blir det mer "väterikt," och pH-värdet ökar. Vatten med ett pH-värde mellan ca 7,9 och 9,2 har visat sig lättare tränga in i cellerna och ha en mer positiv effekt på kroppen.
Vattentemperatur
Det finns en pågående debatt om vilken temperatur vatten bör ha för att ge största nytta. En del forskning tyder på att mycket kallt vatten, som du känner hela vägen ner till magen, kan vara svårare för kroppen att absorbera. I sådana fall kan vattnet stanna kvar i magen längre än om du dricker något varmare vatten.
Generellt rekommenderas det att dricka vatten som har en temperatur som känns behaglig för tillfället. Om du är ute en kall dag, kan en varm dryck vara mer tilltalande och effektiv för att hålla kroppen varm.
Olika Vattentyper
Marknaden för vattenflaskor har blivit mycket diversifierad, särskilt i USA, och trenden växer även i Europa. Här är en översikt över några av de vanligaste vattentyperna:
- Destillerat och dubbel-destillerat Vatten: Dessa vattentyper är avlägsnade från de flesta mineraler, inklusive magnesium och kalcium. Generellt sett rekommenderas inte dessa vatten eftersom de saknar viktiga mineraler som är bra för kroppen.
- Omvänt osmos-vatten: Detta vatten genomgår en filtreringsprocess för att ta bort biprodukter men behåller fortfarande en del av de naturliga mineralerna. Det är ett bra alternativ för rent vatten, men det kan vara kostsamt att köpa i stora mängder.
- Väteberikat vatten: Denna typ av vatten har ett högre pH-värde och kan berikas med väte eller elektrolyter. Elektrolyter, som magnesium och kalcium, läggs till för att öka pH-värdet och mineralinnehållet.
Jag har själv testat elektrolytvatten i några månader efter att ha läst en studie med titeln ”Hydrogen riched water reduces inflammatory responses and prevents apoptosis of pheriperal blood cells in healthy adults”. Apoptos är den naturliga process där celler dör under cellens livscykel.
Studien visade att ett intag av 1,5 liter väteberikat vatten per dag under fyra veckor ledde till en signifikant minskad risk för inflammation, vilket är en positiv effekt för allmän hälsa.
Hur vatten påverkar hudhälsan
Som jag nämnt tidigare har jag diskuterat med flera erfarna hudterapeuter som systematiskt rekommenderar ökad vattenkonsumtion för att förbättra hudhälsan. Flera studier visar att hudens elasticitet och fasthet påverkas av mängden vatten vi konsumerar. När vi dricker för lite vatten kan huden bli uttorkad, vilket kan leda till minskad elasticitet och en mindre fast hudstruktur.
Hudens tillstånd är också nära kopplat till vår övergripande hälsa. När kroppen mår bra, reflekteras detta ofta i hudens utseende och hälsa. Forskning om vatten med högt pH-värde indikerar att huden kan må bättre när vi dricker tillräckligt med vatten dagligen, särskilt om vattnet har en balanserad pH-nivå.
Det är även så att mängden aquaporin-kanaler minskar desto äldre vi blir. Detta beror delvis på att huden bryts ner över tid samt att vi överexponerar huden för UV samt fria radikaler. Dessutom så vet vi idag att antalet aquaporin-kanaler är betydligt färre hos personer som har psoriasis och eksem.
Finns det då något sätt som vi skulle kunna öka antalet aquaporin-kanaler i huden och då få en bättre upptagningsförmåga av fukt i huden?
Som tur är så finns det livsstilsval du kan göra för att uppnå ett ökat antal av dessa kanaler i hudcellerna:
1. Applicera CBD (cannabidiol och möjligen andra fytocannabinoider) på huden. Det har visat sig att antalet aquaporin-kanaler ökar om man applicerar CBD på huden.
2. Drick mer vätska - Som nämnt här ovan så är mängden vätska i kombination med ett högre pH-värde samt mängden magnesium och kalcium superviktigt för att kroppen och huden ska fungera på rätt. Öka därför ditt vätskeintag och detta främst dina första 10 vakna timmar per dag.
3. Regelbunden träning - Att regelbundet utföra någon form av fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv påverkan för hudens och kroppens produktion av aquaporin-kanaler. Försök därför att få till någon form av fysisk aktivitet varje dag.
4. Näringsrik kost: En näringsrik kost som stöder hudens hälsa kan också påverka aquaporinernas funktion. Omega-3-fettsyror, antioxidanter och vitaminer som A, C och E har alla visat sig ha positiva effekter på hudens hälsa. Dessa näringsämnen bidrar till att upprätthålla hudens integritet och kan indirekt stödja aquaporinernas funktion i huden.
TEWL och att behålla vatten i kroppen.
Det är dock viktigt att inte bara fokusera på att dricka tillräckligt med vatten, utan också att bevara den fukt som redan finns i huden. Här spelar TEWL (Transepidermal Water Loss) en viktig roll. TEWL refererar till den vattenförlust som sker genom huden och kan påverka hur väl huden behåller sin fukt och hydrering. För att optimera hudens hälsa är det avgörande att både öka vattenintaget och vidta åtgärder för att minimera TEWL genom lämpliga hudvårdsrutiner.
TEWL (Transepidermal Water Loss) är ett mått på hur mycket vatten som läcker ut från huden. Även om det går att mäta TEWL med olika instrument, är det ännu viktigare att fokusera på hur man kan minska risken för denna vattenförlust.
Ett effektivt sätt att motverka TEWL är att stödja hudens endocannabinoidsystem med hjälp av fytocannabinoider. När hudens ekosystem är i balans, ökar antalet bindningar mellan cellerna, även kallade T-junctions. Detta förbättrar hudens förmåga att behålla fukt, vilket minskar risken för att vätska läcker ut.
Vill du läsa mer om vårt koncept och uppleva hur dessa produkter kan hjälpa din hud att bli mer återfuktad på både kort och lång sikt? Läs mer här!
Länkar
Articles Impact of cold exposure on life satisfaction and physical composition of soldiers: https://bit.ly/3kMxG7G
Circadian rhythms and the kidney: https://go.nature.com/41RHUnV
Endocrine Disruptors in Water and Their Effects on the Reproductive System: https://bit.ly/3L7rjXc
Impact of Drinking Water Fluoride on Human Thyroid Hormones: A Case- Control Study: https://go.nature.com/3ZFoFfu
Regulations for calcium, magnesium or hardness in drinking water in the European Union member states: https://bit.ly/3SOdnU4
Electrolyzed-Reduced Water: Review I. Molecular Hydrogen Is the Exclusive Agent Responsible for the Therapeutic Effects: https://bit.ly/3Zn9oAp
Electrolyzed-Reduced Water: Review II: Safety Concerns and Effectiveness as a Source of Hydrogen Water: https://bit.ly/3SQyu88
Hydrogen-rich water reduces inflammatory responses and prevents apoptosis of peripheral blood cells in healthy adults: a randomized, double-blind, controlled trial: https://go.nature.com/3ZoUGJ6
Dietary water affects human skin hydration and biomechanics - https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4529263/
Nutrition and water: Drinking eight glasses of water a day ensures proper skin hydration-myth or reality?
Impact of Lifestyle on Differences in Skin Hydration of Selected Body Areas in Young Women https://www.mdpi.com/2079-9284/11/1/13
A therapeutic effect of cbd-enriched ointment in inflammatory skin diseases and cutaneous scars - https://www.clinicaterapeutica.it/2019/170/2/05_PALMIERI-VADALA.pdf
Expression and function of aquaporins in human skin: Is aquaporin-3 just a glycerol transporter? - https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0005273606002185
Aquaporin-3 in the epidermis: more than skin deep - https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7311736/
Hydrating skin by stimulating biosynthesis of aquaporins - https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17691206/
